Svenska Akademiens minnesteckningar

Gustaf III bestämde att Akademien varje år skulle slå en minnespenning och utge en minnesteckning över en framstående svensk i gångna tider. Minnesteckningarna publiceras i regel i årsvolymerna av Svenska Akademiens handlingar, men några av dem har också utgivits separat.

Werner Aspenström 
Bertil Malmberg 

”Min bok om Bertil Malmberg gör inte anspråk på att vara en minnesteckning i egentlig mening utan har snarare formen av en längre essay, ett slingrande och ovetenskapligt resonemang kring ’den diktande processen’ som den yttrar sig hos Malmberg, en utpräglad och snillrik representant för den kategori av diktare som brukar benämnas esteter.” [Werner Aspenström] 

1987. 105 s. ISBN 91-1-873332-8. (SAH; slutsåld.)

 

Katarina Frostenson
Birger Sjöberg

Birger Sjöberg (1885–1929), skalden från Vänersborg, besjöng, glömde och återfann sin hemstad, som fick smeknamnet »Lilla Paris«. Han hade en djup inblick i skapandets villkor och var även en skarp iakttagare av sin tid. Birger Sjöbergs värld och verk rymmer närhet och avstånd, innerlighet och distansering. Att läsa hans poesi är att befinna sig i ett vatten – ett skimrande, mörkt blänkande flöde: så beskriver Katarina Frostenson i sin minnesteckning upplevelsen av Birger Sjöbergs verk.

2015. 32 s., häftad. ISBN 978-91-7611-367-7. Behovstryck.

 

Sigrid Kahle
H.S. Nyberg – En vetenskapsmans biografi

Den legendariske orientalisten H.S. Nyberg (1889–1974), var professor i semitiska språk i Uppsala 1931–56 och ledamot av Svenska Akademien från 1948. Han var filolog och religionshistoriker, arabist, hebraist och iranist. Samtidigt var han en svensk humanist och en man av folket.
I Sigrid Kahles biografi över fadern möter vi en man som var djupt engagerad både i sin forskning och i världsskeendet och som öppet och oförskräckt tog ställning mot de totalitära rörelser som hotade de kristet-humanistiska värden han själv stod för.

1991. Tredje tryckningen 2011. 584 s., häftad.  ISBN 978-91-7437-136-9. Behovstryck.

 

Erik Lönnroth 
Erik Magnus Staël von Holstein 

I den historiska litteraturen har han behandlats som ett appendix, ömsom till sin berömda hustru, ömsom till den s.k. storvisiren i den svenska förmyndarregeringen 1792–96, Gustaf Adolf Reuterholm. Samtidigt har ingen förnekat att han innehade en av nyckelrollerna i förmyndarregeringens utrikespolitiska balansgång under ett ytterligt turbulent skede i europeisk storpolitik. Det kan vara motiverat att rikta uppmärksamheten direkt på Erik Magnus Staël von Holstein, Sveriges ambassadör från 1783 vid det franska hovet, sedan vid de revolutionära regeringsorganen under 1790-talet. Har han varit ett osjälvständigt redskap för starkare viljor, eller kan man spåra ett handlingsmönster, där en egen politisk personlighet gör sig gällande? 

1998. 27 s. ISBN 91-1-300702-5. (Slutsåld.)

 

Göran Malmqvist 
Bernhard Karlgren 

Redan på 1920-talet hade Bernhard Karlgren (1889–1978) vunnit internationell ryktbarhet för sina banbrytande forskningar i kinesisk språkvetenskap. Med få undantag har hans större språkvetenskapliga och filologiska arbeten ansetts så epokgörande att de t.o.m. översatts till kinesiska. Generationer av sinologer världen över hyllar fortfarande Bernhard Karlgren som den store läromästaren. Hans lärjunge Göran Malmqvist skildrar i denna minnesteckning mästarens barn- och ungdomsår och hans mer än sjuttioåriga forskarbana men låter oss också möta människan bakom den ständigt hårt arbetande vetenskapsmannen.
 
1995. 539 s. ISBN 91-1-955092-8. (SAH; slutsåld.) 

 

Jesper Svenbro
Ivar Harrie 

Ivar Harrie (1899–1973), klassisk filolog, författare och publicist, gjorde sig först känd genom sina och Hjalmar Gullbergs frejdiga Aristofanesöversättningar. När han senare blev chefredaktör för Expressen försvarade han tidningen mot kulturkonservativa angrepp samtidigt som han företrädde en klassisk bildningstradition. Med utgångspunkt i Harries antikvetenskap vill Jesper Svenbro i sin minnesteckning visa att det går en rak linje från Harries arbete med Aristofanes och den attiska demokratin till hans radikala publicistik. Denna innebar alltså inte ett förräderi mot den bildningstradition som Harrie under 1920- och 30-talen tycktes företräda och som i allmänhetens ögon gjort honom till chefredaktören den där egentligen skulle ha blivit professor.

2011. 42 s., häftad. ISBN 978-91-7437-208-3. Behovstryck.

 

Birgitta Trotzig 
Gösta Oswald 

»Gösta Oswalds särmärke är ju en kulturell inlevelseförmåga av ovanligt slag. Delvis låg den i tiden – efter 30-talets bokbål och överhuvudtaget epokens monstruösa experiment med folk, språk och kulturer, fanns ett behov, som en stark undermedveten kraft, att söka upp och leva med dessa hotade mänskliga uttryck. [...] 
Men Oswalds kulturinlevelse var ändå av ett mer särartat, man kunde kanske säga teatralt slag. ’Kulturen’, de traderade spåren av andra existenser, var för honom inte fråga om historiskt sinne, avståndssinne – det var en fråga om passion, sökande efter närhet, ett lidelsefullt identifikationsbehov. Hans sensibilitet var alltomfattande och allätande, den skilde inte alls på natur och kultur, allt gick att ha till allt.« [Birgitta Trotzig] 

2000. 27 s. ISBN 91-1-300879-X. (Slutsåld.) 

 

Gunnel Vallquist 
Helena Nyblom 

Helena Nyblom (1843–1926) växte upp i ett högkultiverat Köpenhamnshem. Hon gifte sig 1864 med estetikdocenten, senare professorn och akademiledamoten Carl Rupert Nyblom och flyttade till Uppsala, där makarnas hem för flera decennier framåt blev ett centrum för poeter, konstnärer och musiker. Helena Nyblom, som tidigare hade utgivit diktsamlingar, romaner och noveller, fick sitt genombrott som författare 1897 med sagosamlingen Det var en gång, och sagan blev den litterära form där hon i fortsättningen kunde uttrycka sin egenart. Gunnel Vallquists biografi tecknar med psykologisk förståelse Helena Nybloms okonventionella, orädda personlighet och ger en pregnant karakteristik av hennes författarskap och insats som kritiker. 

1987. 350 s. ISBN 91-1-873132-5. (SAH; slutsåld.) 

 

Per Wästberg 
Axel Hirsch – folkbildare och filantrop 

Axel Hirsch (1879–1967) var banbrytare inom fattigvården, folkbildningspionjär och oavlönad socialarbetare. Men han var även en kultiverad herre, bosatt på Östermalm, och tillhörde en förmögen judisk Stockholmssläkt som hyste en rad färgstarka gestalter. I hans liv fanns också en vänkrets av personer som var tongivande på en rad samhälls- och kulturområden. I Per Wästbergs personliga minnesteckning över en femtiofyra år äldre man ur släktkretsen framträder en diskret nyckelfigur bakom bygget av välfärdsstaten, en engagerad stockholmare, en aktiv verdandist och socialliberal.

2002. 406 s., hårdband. ISBN 978-91-1-301122-6 (SAH). Distr.: Norstedts.

 

Per Wästberg
Gustaf Adolf Lysholm – diktare, drömmare, servitör

Den idag alltför bortglömde Stockholmsskildraren Gustaf Adolf Lysholm (1919–89) var en romantiker med osedvanlig förmåga att levandegöra det förflutna. Han förblev den ensamme flanören som skydde kulturvimmel och samtidsdebatt. Som homosexuell kände han ett utanförskap och som eskapist och idylliker mötte han ringa förståelse. Han försörjde sig livet igenom som servitör, på Svenska Amerika Linien och på en rad Stockholmsrestauranger. Utifrån en nära vänskap porträtterar Per Wästberg ett förbisett diktaröde.

2013. 472 s., hårdband. ISBN 978-91-1-305917-4. Distr.: Norstedts.