Nobelbibliotekets historia

Den 2 januari 1897 offentliggjordes Alfred Nobels testamente. I det hade han fastslagit att största delen av hans förmögenhet skulle gå till priser inom fem olika områden – fysik, kemi, fysiologi eller medicin, litteratur och fred. Om litteraturpriset skrev han att det ska tilldelas "den som inom litteraturen har producerat det utmärktaste i idealisk riktning". Till prisutdelare utsåg han "Akademien i Stockholm", vilket av de flesta bedömare tolkades som Svenska Akademien. Efter viss tvekan bestämde man sig från Akademiens sida att ta sig an uppgiften. Med anledning av detta grundades ett Nobelinstitut med uppgift att tillhandahålla all nödvändig litteratur i arbetet med det litterära Nobelpriset. Tillhörigt institutet skulle därför vara ett större bibliotek omfattande de viktigaste utkommande verken inom världslitteraturen. Svenska Akademiens dåvarande ständige sekreterare, Carl David af Wirsén, uttryckte förhoppningen om att på detta vis skapa ”ett litterärt laboratorium”.

Uppdraget att planera biblioteket gick till litteraturprofessorn Karl Warburg. I november 1900 informerade Warburg Akademien om att han funnit en för biblioteksändamål lämplig tiorumslägenhet vid Norra Bantorget, belägen i den av Ferdinand Boberg ritade så kallade Vasaborgen. Den hade ett "fritt, gladt läge: rymliga lokaler; rikt naturligt ljus såväl för läsrum som boksalar; fullt solid byggnad, mäktig att bära hvilka tyngder som helst". Lokalerna beräknades rymma cirka 85.000 volymer, därtill ett "förträffligt läsrum" vettande mot en terrass med plantering, ett par arbetsrum och en vaktmästarebostad. Nu gällde det att anskaffa själva böckerna. Ironiskt nog hade Svenska Akademien omkring tio år tidigare gjort sig av med nästan hela sin boksamling, vilken skänkts bort till universitet och högskolor runt om i landet. Nu fanns därför ett skriande behov av att inte enbart införskaffa den nyutgivna litteraturen utan även att komplettera beståndet av den äldre.   

Karl Warburg bestämde sig därför för att ge sig ut på bokjakt nere på kontinenten. Han kontaktade och besökte mängder med förlag och bokhandlare och möjliggjorde på så vis att det trots allt var ett välförsett bibliotek som invigdes den 16 november 1901. Grundtanken med biblioteket var densamma då som nu: att vara Svenska Akademien behjälplig genom att bygga upp representativa samlingar av aktuella skönlitterära samt litteratur- och språkvetenskapliga arbeten. Ett trettiotal språkområden fanns representerade. Redan från början insågs också vikten av att ha ett stort tidskriftsbestånd för att kunna orientera sig i vad som försiggick inom litteraturvärlden. Det anbefalldes därför att biblioteket skulle underhålla "en så rikhaltig samling som möjligt av kritiska, litterära och språkliga tidskrifter av betydelse".

Nobelbibliotekets läsesal 1901
Nobelbibliotekets läsesal 1901

Bibliotekets huvudmålgrupp var Akademiens ledamöter och Nobelinstitutets tjänstemän. Men naturligtvis var det värdefullt med intellektuella utbyten även i vidare kretsar. Det bestämdes att i mån av resurser även "lämna andre vetenskapsidkare och skriftställare tillfälle att studera utländsk vitterhet". Efterhand gavs även en "bildad allmänhet" tillträde.

Nobelbiblioteket 2001

Fem år efter bibliotekets tillkomst hade det skönlitterära bokbeståndet vuxit till nära 15 000 volymer, och efter två decennier hade biblioteket vuxit ur lokalerna vid Norra Bantorget. I oktober 1921 kunde Nobelbiblioteket flytta in i sina nuvarande lokaler i Börshuset i Gamla stan. Här har samlingarna fortsatt att växa genom åren. Även om huvudfokus hela tiden varit Nobelpriset har sedan 1901 en stor mängd priser tillkommit. Bokbeståndet är därför inte strikt begränsat till vad som är motiverat av Nobelprisarbetet.

Samlingarna, som på senare tid ökat med cirka 2 000 titlar om året, beräknas för närvarande uppgå till drygt 200 000 volymer. Bland särskilda samlingar kan nämnas professor Henrik Schücks och kritikern Klara Johansons.

Läs vidare

Svenska Akademiens Nobelbibliotek : ett specialbibliotek för skönlitteratur
/ red. Lars Rydquist och Magnus Halldin.
Stockholm : Svenska Akademiens Nobelbibliotek, 2013
PDF- Svenska Akademiens Nobelbibliotek

Burius, Anders, Hundra år i litteraturprisets tjänst : Svenska Akademiens
Nobelbibliotek 1901–2001
. Stockholm : Svenska Akademien, 2002

Svensén, Bo, En skingrad skatt : Svenska Akademiens
gamla biblioteks öden och äventyr
.
Stockholm : Svenska Akademien, 2015

Kåhrström, Olof, Nobelbibliotekets äldre boksamling :
några nedslag i Palmstedtsalens bokskåp.
Stockholm : Svenska Akademien, 2015

Klara Johansons boksamling i Svenska Akademiens
Nobelbibliotek
/ Ellen Löfmarck, Anna Bohlin ; förord: Horace Engdahl.
Stockholm : Norstedts Akademiska, 2008

Ellerström, Jonas, Rainer Maria Rilke och James Joyce :
två specialsamlingar i Svenska Akademiens Nobelbibliotek
.
Stockholm : Svenska Akademien, 2014

Det sköna med skönlitteraturen: introduktioner till
den samtida litteraturen på Nobelbiblioteket 1–3
/
red. Lars Rydquist. Stockholm : Norstedt, 2009–2013

Allén, Sture & Espmark, Kjell, Nobelpriset i litteratur : en introduktion.
Stockholm : Svenska Akademien, 2006

Espmark, Kjell, Litteraturpriset : 100 år med Nobels uppdrag.
Stockholm : Norstedt, 2001

Svensén, Bo, Snille och smak : Svenska Akademien förr och nu.
Stockholm : Svenska Akademien, 2015

Paulin-Strömberg, Helena & Werkelid, Carl-Otto,
Akademien sammanträder! : ett år med De Aderton.
Stockholm : Atlantis, 2012