Jila Mossaed föddes i Teheran 1948. Lyriken hade hon tidigt med sig. Hennes far, Alaedin Mossaed, var vid sidan av sin tjänst som domare också gnostisk poet. Det första egna litterära genombrottet kom när hon som sjuttonåring fick ett antal dikter publicerade i den ansedda litteraturtidskriften Khoshe. På persiska har hon givit ut två romaner och tolv diktsamlingar. Efter studier i både USA och Iran arbetade hon som manusförfattare på iransk radio och tv. Khomeinis maktövertagande 1979 innebar dock ett alltmer hårdnande klimat för fria kulturutövare i Iran och 1986, samma år som hon publicerade sin diktsamling, Ghazālān-i chālāk-i khātòirah (”Minnets snabba gaseller”), flydde hon till Sverige tillsammans med sina två barn. Tonvikten i hennes författarskap har hela tiden legat på poesin men hon har också varit verksam inom andra genrer. Ett exempel är romanen Īshtār (1995) som är en värmländsk kärlekshistoria med dubbla tidsperspektiv och magiska inslag.

 ”Att skriva på exilens språk är detsamma som att skapa ett litet rum i det landets minne.

Sin första bok skriven på svenska är diktsamlingen Månen och den eviga kon från 1997. I den möter den persiska litteraturtraditionen, med dess bildspråk och referenser, motiv ur poetens samtida svenska vardag. Ett återkommande tema i hennes poesi är exilen, också på en rent språklig nivå. Som hon själv beskrivit det: "Att skriva på exilens språk är detsamma som att skapa ett litet rum i det landets minne. Det är en stor triumf att bli en del av ett främmande lands litterära historia." Centralt i Mossaeds skrivande är likaså kampen mot orättvisa och censur och hon har engagerat sig starkt i den iranska befrielsekampen.

Med start i samlingen Varje natt kysser jag markens fötter från 2009 fann hon ett mer direkt tilltal jämfört med tidigare dikter. Den utgör första delen i en trilogi och följs av Ett ljud som bara jag kan (2012) och Jag föder rådjuret (2015). Hennes senaste diktsamlingar är Vad jag saknades här (2018), Åttonde landet (2020) och Orden är försenade (2021). Dikternas korta rader skapar förtätade metaforrika berättelser med rötter i klassisk persisk poesi och mytologi. Det har sagts om dem att de är enkla att läsa men svåra att bli färdiga med.

Under hösten 2018 sattes Jila Mossaeds och regissören Rebecca Örtmans pjäs Upprorets poet upp på Göteborgs stadsteater. Pjäsen, som också finns i bokform, handlar om den iranska poeten och filmskaparen Forough Farrokhzads liv och poesi.

Jila Mossaed har tilldelats en lång rad litterära priser och utmärkelser, bland annat Karl Vennbergs pris, Erik Lindegren-priset, ABF:s litteraturpris, Aftonbladets litteraturpris och Le prix Max Jacob. Hennes poesi har översatts till flera språk, bland annat franska, nederländska och nygrekiska.

År 2018 efterträdde hon författaren Kerstin Ekman på stol nr 15 i Svenska Akademien.