Jesper Svenbro föddes i Landskrona 1944. Efter studenten läste han latin och grekiska vid Lunds universitet och det var också där han framlade sin på franska avfattade doktorsavhandling, La parole et le marbre (1976; översatt till svenska 2020 under titeln Dikten och hantverket) som behandlar den grekiska poetikens uppkomst. Han var vid denna tid bosatt i Rom men erbjöds efter disputationen en tjänst vid det internationellt tongivande forskningsinstitutet Centre Louis Gernet i Paris, där han sedan verkade i ett trettiotal år. Ett urval av hans arbeten finns översatt till svenska i böckerna Försokratikern Sapfo och andra studier i antikt tänkande (2007) och Ögonen våra målare (2022). På gedigen kultursociologisk grund står såväl hans på franska, engelska och tyska tillgängliga Phrasikleia (1988) som den svenska essäsamlingen Myrstigar (1999), två böcker som undersöker hur man läste och hur man förstod läsandet i antikens Grekland. I Fjärilslära (2002), som utgör en sorts fristående fortsättning på Myrstigar, vidgas perspektivet till att omfatta såväl barock som modernistisk svensk poesi.

I Svenbros senare poesi finner man en markant rörelse mot ett personligt och innerligt tonfall, inkluderande hans egna religiösa erfarenhet.

Även om Svenbro debuterade som poet så tidigt som 1966, med Det är i dag det sker, var det först under tiden i Paris som han återkom med nästa diktsamling: Element till en kosmologi och andra dikter (1979). Denna samling kan sägas förbereda hans utveckling mot mera opersonliga, långa, semantiskt genomarbetade dikter i vilka han ömsom lärt och ömsom humoristiskt upprättar en dialog mellan antik kulturhistoria och samtida erfarenhet. I Svenbros senare poesi finner man en markant rörelse mot ett personligt och innerligt tonfall, inkluderande hans egna religiösa erfarenhet. Detta blir tydligt i samlingarna Blått (1994), Vid budet att Santo Bambino di Aracœli slutligen stulits av maffian (1996), Pastorn min far (2001), Vingårdsmannen och hans söner (2008) och Inget andetag är det andra likt (2011). Hans halvsekellånga arbete med resterna av Sapfos poesi har resulterat i den essäistiskt hållna Sapfo har lämnat oss (2015) och diktsamlingen Namnet på Sapfos dotter (2017).

Svenbros senaste verk, essäsamlingen Ögonen våra målare och andra tankeexperiment (2022), tar avstamp i försokratikern Empedokles teori om den visuella perceptionen och undersöker seendet eller läsandet som medskapande handlingar. Därtill inkluderar den bland mycket annat en rad porträtt av den svenska poesins portalfigurer.

I egenskap av akademiledamot har Svenbro författat minnesteckningar över Ivar Harrie (2009), Carl Fredrik Hill (2015) samt Martin P:son Nilsson (2019). Han invaldes i Akademien 5 oktober 2006 på stol 8 efter Östen Sjöstrand och var medlem i Nobelkommittén 2019-2020.