I februari 1989 utfärdade Irans andlige ledare ayatolla Khomeini en dödsdom mot Salman Rushdie för att denne med sin roman Satansverserna skulle ha förbrutit sig mot islam genom hädelse. Rushdie blev tvungen att gå under jorden. Mordförsök och mord på hans översättare och förläggare följde. Dödsdomen har man genom åren kommenterat från officiellt håll i Iran, ibland för att mildra dess allvar, såsom inför återupptagandet av diplomatiska förbindelser med Storbritannien 1998, ibland för att skärpa det, såsom i de återkommande höjningarna av belöningen till den som dödar Rushdie.
Nyligen, få veckor efter inledningen på en normaliseringsprocess mellan Iran och omvärlden, skärptes tonen ånyo. Fyrtio statsstyrda iranska mediekanaler gick samman och höjde summan med motsvarande ca 5 miljoner svenska kronor. Domen och prispengarna är uppenbara brott mot internationell rätt och reglerna för umgänget inom världssamfundet och kan därmed på intet sätt vara förenliga med en normalisering.
Det faktum att dödsdomen utmäts som straff för ett litterärt verk innebär dessutom en allvarlig kränkning av det fria ordet. Principen om litteraturens oberoende från politisk kontroll är av grundläggande betydelse för civilisationen och måste försvaras mot angrepp från hämnare och censurvänner.
Svenska Akademien vill med detta protestera mot att dödsdomen över Salman Rushdie kvarstår och mot att statligt styrda medier tillåts underblåsa våld mot en författare.
Svenska Akademien
genom ständige sekreteraren Tomas Riad
Press release from the Swedish Academy
In February 1989, Iran’s spiritual leader, Ayatollah Khomeini, issued a death warrant for Salman Rushdie for having violated Islam through blasphemy with his novel The Satanic Verses. Rushdie was forced to go underground. Murders and attempted murders of his translators and publishers followed. In the ensuing years, Iranian officials have occasionally referred to the death sentence, sometimes to play down its importance, as when re-establishing diplomatic relations with the United Kingdom in 1998, sometimes to intensify it, as with the recurrent increases of promised rewards to anyone who would kill Rushdie.
Recently, only weeks after the beginning of a normalisation process between Iran and the Western world, the tone again escalated. Forty state-run media outlets grouped together to increase the bounty by an additional USD 600,000. The death sentence and the reward money are flagrant breaches of international law and rules of civilised interaction within the world community and therefore can in no way be compatible with normalisation.
The fact that the death sentence has been passed as punishment for a work of literature also implies a serious violation of free speech. The principle of the independence of literature from political control is of fundamental importance for civilisation and must be defended against attacks by avengers and the adherents of censorship.
The Swedish Academy decries the retention of the death sentence for Salman Rushdie and that state-controlled media are permitted to encourage violence directed at a writer.
On behalf of the Swedish Academy
Tomas Riad, Permanent Secretary