Svenska Akademiens logotyp

Akademiens tillkomst

Instiftelsen

Svenska Akademien instiftades 1786 av Gustaf III. Den 20 mars upplästes i rådet ett brev, där kungen meddelade att han beslutat inrätta "ett Samhälle af Aderton Herrar ock Män, till Svenska Språkets stadgande ock upodlande, samt till öfning för Vältaligheten ock Svenska skaldekonsten: Hvilcket Samhälle skall nu ock evärdeligen bära namn af Svenska Academien". Därpå presenterades riktlinjerna för den nya akademiens arbete, och slutligen uppräknades namnen på de tretton första, av Gustaf III själv utsedda ledamöterna. Svenska Akademiens instiftelse ägde sedan rum den 5 april i Börshuset i Gamla stan i Stockholm i närvaro av kungen och en talrik publik.

Stadgarna

Svenska Akademiens stadgar utarbetades till stor del av Gustaf III själv och påminner till stora delar om Franska Akademiens statuter.

Akademiens främsta syfte är att "arbeta uppå Svenska Språkets renhet, styrka och höghet". Nyckelorden är här "renhet, styrka och höghet", och de betyder på nutida språk ungefär 'klarhet, uttrycksfullhet och anseende'. I stadgarna ålades Akademien bl.a. att utarbeta en ordbok och en grammatik. Dessutom skulle den anordna årliga tävlingar i vältalighet och skaldekonst över uppgivna ämnen. Härigenom, var det tänkt, skulle Akademien fungera som en högsta smakdomstol.

"Smak" var för Gustaf III ett viktigt begrepp, vilket bl.a. återspeglas i det valspråk han gav Akademien: "Snille och smak". Med "snille" menades 'talang', 'begåvning', och "smak" betydde närmast aktsamhet och måttfullhet med de språkliga uttrycksmedlen. Tanken var att den inspiration och den flödande skaparkraft som utgick från snillet skulle stadgas och modereras av smaken.

Men Gustaf III hade också ett patriotiskt syfte med Svenska Akademien, och en av dess uppgifter var att odla nationens stora minnen. Kungen bestämde därför, att Akademien varje år skulle låta slå en minnespenning och författa en minnesteckning över en framstående svensk. Vidare skulle den fira sin årliga högtidsdag den 20 december, årsdagen av hjältekonungen Gustaf II Adolfs födelse.


Redan i stadgarnas första paragraf fastslås att Svenska Akademien har 18 ledamöter. Det är känt att Gustaf III ursprungligen hade tänkt sig 20, hälften av antalet i Franska Akademien. Varför han slutligen stannade för 18 är inte helt klarlagt, men det finns en gammal uppgift om att han valde detta antal eftersom han ansåg att ordet "arton" vid högtidligt uttal ("aderton") var betydligt klangfullare än "tjugu".

Det skulle inom Akademien finnas tre kategorier ledamöter: dels skönlitterära författare, dels "lärde", dels "herrar". Med "herrar" menades män som genom sin börd, sin samhällsställning och sina umgängesvanor hade kommit att besitta den för stiftaren så viktiga egenskapen "smak". Men det skulle råda fullständig jämlikhet i Akademien: ingen åtskillnad fick göras mellan ledamöterna på grundval av deras börd eller samhällsställning.

Gustaf III hade alltså själv utsett de tretton första ledamöterna. Tanken var att dessa skulle välja in de återstående fem och att Akademien därefter skulle förnya sig själv genom inval av nya ledamöter allteftersom det blev stolar lediga. Invalet skall för att vara giltigt underställas Akademiens beskyddare, kungen, för godkännande. Stadgarna säger också klart och tydligt ifrån, att man inte kan ansöka om inval i Akademien, inte heller kan en ledamot "lova bort" sin röst till någon kandidat.

Ledamotskapet skall vara på livstid. Stadgarna anger bara två vägar ut ur Akademien: döden och uteslutning. Uteslutning kan i princip ske på två grunder: dels bristande lydnad för lagens eller moralens bud, dels brott mot den tystnadsplikt som gäller i fråga om Akademiens inre angelägenheter.

Bland Akademiens ledamöter skall utses tre ämbetsmän: en direktör (ordförande), en kansler (vice ordförande) och en sekreterare. Direktör och kansler skall utses på sex månader, med ombyte 1 juni och 1 december, "men Secreteraren theremot blifver beständig". Sekreteraren skall alltså inte bytas ut var sjätte månad utan utses på livstid: härav benämningen "ständig sekreterare". Till ständige sekreterarens uppgifter hör enligt stadgarna att föra protokoll, verkställa beslut, sköta Akademiens arkiv osv.

Ekonomin

Gustaf III ville göra Svenska Akademien ekonomiskt oberoende, och han försåg den därför med vissa inkomstkällor. Den viktigaste av dessa var privilegiet på utgivningen av Post- och Inrikes Tidningar. Under den första tiden ordnades skötseln av tidningen på så sätt att Akademien arrenderade ut den till några av de egna ledamöterna.