Schröderheim (före adlandet Schröder), Elis

Schröderheim, Elis (före adlandet Schröder), ämbetsman, skriftställare (1747–1795). Av Gustaf III utsedd till ledamot 1786.

Stol: 
12
Föddes: 
1747-03-26
Födelseort: 
Stockholm
Invaldes: 
1786-03-20
Tog inträde: 
1786-04-05
Avled: 
1795-08-30
Ålder vid inval : 
39
Antal år i akademien: 
9

S. föddes 26 mars 1747 i Stockholm och avled 30 aug. 1795. Han var son till biskopen Georg (Göran) Claes Schröder och Margareta Elisabeth Elis.
S., som upphöjts till adligt stånd 1759, studerade i Uppsala och anställdes 1764 i Inrikes civilexpeditionen, där han blev kopist 1768, kanslist 1773, förste expeditionssekreterare 1775 och statssekreterare 1782. Genom sina talanger som ämbetsman och sällskapsmänniska uppmärksammades han redan i början av 1770-talet av Gustaf III, som anlitade honom för personliga uppdrag av olika slag. Han gick konungens ärenden vid flera riksdagar, t.ex. 1778, då han var bondeståndets sekreterare, och 1789 och 1792, då han var sekreterare i sekreta utskottet. Efter Gustafs död närmade sig S. hertig Karl och utnämndes 1792 till landshövding i Uppsala län, en befattning som han ansåg sig böra lämna 1794 efter att ha blivit komprometterad i samband med processen mot Armfelt.
S. blev ledamot av Vetenskapsakademien 1786.
S. hade vittra intressen och framträdde redan i ungdomen som talare och tillfällighetspoet i de stockholmska sällskapsordnarna. Han utgav också bearbetningar av franska teaterstycken, t.ex. komedin Fjäsken, eller den beställsamme (1791). S. var en av de 13 ledamöter som utsågs av Gustaf III själv och tog sitt inträde på stol 12 i samband med Akademiens instiftande 5 april 1786.
Skr. i Svenska Akademiens Handlingar (SAH): inträdestal (SAH från år 1786, band 1).
Minnesteckning över S. av H. Schück i SAH från år 1886, band 52.