Svenska Akademien har sina lokaler i Börshuset, som ligger vid Stortorget i Gamla stan i Stockholm. Byggnaden uppfördes under åren 1767–78 av Erik Palmstedt. Den nedre våningen var avsedd för Stockholmsbörsen, övervåningen för Stockholms borgerskap; från 1860-talet tjänstgjorde Börssalen som stadsfullmäktiges sessionssal.

Akademien har alltid firat sin högtidsdag i Börssalen, men i övrigt har man tidvis varit husvill. Först 1914 blev lokalfrågan löst. Man fick då genom en donation möjlighet att för all framtid förvärva nyttjanderätten till Börshusets övervåning (inklusive Börssalen) samt vinden. Definitivt flyttade man in först 1921, då Stockholms nya stadshus stod färdigt.

Börshuset är en av landets mest älskade och omtalade byggnader. Det har varit platsen för många dramatiska och färgstarka händelser, från Stockholms blodbad till manifestationer. I boken Börshuset. Från rådhus till hemvist för Svenska Akademien, författad av Fredric Bedoire, beskrivs för första gången byggnadens hela historia, från Stockholms begynnelse på 1200-talet till dagens hemvist för Svenska Akademien och Nobelmuseet.

Huset har under sin tid stått i strålkastarljuset i åtskilliga sammanhang, både genom Nobelpriset och som medelpunkt för svensk kultur. Stora Börssalen var redan på Bellmans tid och långt in på 1800-talet stadens festvåning med baler och andra sammankomster, men också lokal åt stadsfullmäktige under femtio år innan Stadshuset byggdes. Det tog hundra år av förberedelser, förslag och ofta hetsiga diskussioner innan Börshuset kunde byggas. 

I boken betraktas och jämförs nutida händelser med historiska skeenden. Från Stockholms grundande på 1200-talet, när stadens första rådhus byggdes på platsen och en köpmansbörs så småningom bildades, till den nuvarande byggnaden som uppfördes under 1770-talet efter ritningar av Erik Palmstedt. Under bottenvåningens magnifika valv hade Stockholmsbörsen sin livliga verksamhet ända till år 2000. Därefter tog Nobelmuseet över.

I festvåningen instiftades Svenska Akademien 1786 och den har sedan dess haft sina årliga högtidssammankomster där. Här presenteras årligen, inför världsmedia, vem som tilldelas Nobelpriset i litteratur. Genom en donation nyttjar Svenska Akademien huvudvåningen sedan 1921.

Fredric Bedoire, professor em. från Kungliga Konsthögskolan och vice preses i Konstakademien, har i flera uppmärksammade verk på ett för Sverige unikt sätt kunnat sammansmälta arkitektur med kultur- och ekonomisk historia samtidigt som han skildrat fängslande människoöden. Inte minst har det kongeniala samspelet mellan text och bild uppmärksammats av kritiken. Han belönades med Stora Fackbokspriset för Den svenska arkitekturens historia (2015), tusen års utveckling i två delar.