Ett nytt millennium (2000-2022)
Millennieskiftet avlöpte utan större dramatik för Svenska Akademien. Den mest konkreta förändringen var att man fick en ny granne i Börshuset. Detta sedan Stockholms fondbörs lämnat sina lokaler på de nedre våningarna till förmån för det nyinrättade Nobelmuseet (nu med namn Nobelprismuseet) vilket slog upp portarna år 2001. En annan förändring var att Akademien, tidsenligt nog, just skaffat sig en egen webbplats. I övrigt handlade det mest om att fortsätta det redan påbörjade arbetet med en expanderande verksamhet på både den språkliga och den litterära sidan. Under senare delen av 1900-talet hade en mängd nya priser tillkommit och nu infördes ytterligare några, av vilka inte minst Svenska Akademiens bibliotekariepris och Svenska Akademiens svensklärarpris är värda att omnämna. Dessutom hade både evenemangsverksamhet och egen bokutgivning skjutit fart. Programserien Kvällar på Svenska Akademien, som börjat anordnas redan på 1980-talet, var i full gång. Så även föreläsningsserier och litterära diskussionscirklar anordnade av Nobelbiblioteket. Likaså fortsatte Akademiens egen bokutgivning att öka, med den under 1990-talet påbörjade bokserien Svenska klassiker som stomme. Därtill kom nu en växande utgivning av separata titlar – alltifrån småtryck till praktverk. Under senare år märks Börshuset. Från rådhus till hemvist för Svenska Akademien av Fredric Bedoire samt den rikt illustrerade diktantologin En bro av poesi, vilken hösten 2021 delades ut till landets alla sexåringar. Den digitala revolutionen medförde en mängd nya möjligheter och arbetsuppgifter för Akademiens ledamöter och anställda, inte minst gällande Akademiens språkliga projekt. År 2017 lanserades webbportalen svenska.se i vilken man kan söka samtidigt i Svenska Akademiens tre stora ordboksprojekt: Svenska Akademiens ordlista (SAOL), Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien (SO) samt Svenska Akademiens ordbok (SAOB). Därtill finns även Svenska Akademiens grammatik (SAG) och andra resurser nedladdningsbara. Såväl SAOL som SO finns även tillgängliga i form av appar. 1999 hade litteraturhistoriken och författaren Horace Engdahl valts till ständig sekreterare och förblev så till 2009 då historikern Peter Englund ersatte honom. Englund ersattes i sin tur 2015 av Akademiens första kvinna på posten: litteraturforskaren och författaren Sara Danius. Under senhösten 2017 och våren 2018 genomgick Akademien en svår kris. Detta efter att det avslöjats att en make till av ledamöterna – tillika konstnärlig ledare för en kulturförening Akademien stöttat ekonomiskt – förgripit sig sexuellt på ett stort antal kvinnor och framhävt sina kopplingar till Akademien i maktsyfte. Efterföljande interna stridigheter resulterade i att flera ledamöter lämnade arbetet, däribland ständiga sekreteraren. Hon ersattes av litteraturhistorikern och poeten Anders OIsson som i juni 2019 i sin tur lämnade över till litteraturhistorikern och översättaren Mats Malm. 2018 års Nobelpris i litteratur blev med anledning av krisen uppskjutet och tillkännagavs först ett år senare, parallellt med tillkännagivandet av 2019 års pris. Under 2018 inriktade sig Akademien istället på ett omfattande förändringsarbete i syfte att skapa ökad transparens gentemot omvärlden. Man genomförde bland annat nytolkningar av stadgarna och påbörjade publiceringen av årliga verksamhetsberättelser, vilka inkluderar detaljerade ekonomiska redogörelser. En tydlig tendens som fortsatt sedan 90-talet har varit en jämnare könsfördelning, både vad gäller prismottagare och ledamöter. Sju kvinnor mottog Nobelpriset i litteratur under seklets första två decennier, att jämföra med åtta stycken under hela 1900-talet. Förändringen följer samma riktning på ledamotssidan och i dag är en tredjedel av ledamöterna kvinnor, vilket motsvarar antalet kvinnor att väljas in som ledamöter under hela det föregående seklet.