Direktörens svar till Anna-Karin Palm

Direktörens svar till Anna-Karin Palm

Min fru,

Ni har med värme och inlevelse tecknat Er företrädares minne, lyft fram det särpräglade i Kjell Espmarks poesi, denna strävan bort från det egna jaget och mot den andre som samtidigt så tydligt var ett med hans person.

  Poeten Kjell Espmark kunde låna sin röst till en Hildegard av Bingen, en Alan Turing, eller en dödad amerikansk krigsreporter, för att med inlevelse och empati nå djupare insikter om detta att vara människa.

   Människan och akademiledamoten Kjell Espmark öppnade sig för världen med samma nyfikna och inkännande hållning, ”detta självklara människa till människa” som Ni formulerade det. I hans väsen fanns ett ljus, en innerlighet och omtanke, som hann komma också oss nya ledamöter till del.

    Ni har talat om hans mäktiga verk. Kjell Espmarks författarskap sträcker sig från den rika poesin med internationell lyskraft till romaner, essäer, avhandlingar i litteraturvetenskap och sakprosa. Jag vill gärna passa på att lyfta fram hans kärnfulla och perspektivrika historik över Nobelpriset i litteratur. Den anbefalles inte bara nya ledamöter i Akademien utan alla som någon gång har funderat över hur Akademien har fullgjort den delen av sitt uppdrag genom åren.

     En stol i Akademien är inte någon belöning, ingen medalj att bara putsa på i offentligheten då och då. Som Kjell Espmark visade är den mer än något annat en inbjudan till ett angeläget och stimulerande men också krävande arbete. I stunder av kollektiv utmattning bland ledamöterna tycktes han omärkligt kunna återställa såväl blodsockernivåer som arbetsglädje med sin underfundiga, varma humor.

      Han fattas oss.

Min fru,

  I epilogen till Er hyllade biografi om Selma Lagerlöf, Jag vill sätta världen i rörelse, reflekterar Ni över hennes författarskap:

     ”I dessa dagar, då hatet mot och skräcken för den andre åter bubblar upp och söker politiskt uttryck, och då vårt sätt att leva hotar att föröda hela planeten, känns Selma Lagerlöfs verk mer aktuella än på länge. Jag tänker att hon gestaltar något som vi i dag har ett oerhört stort behov av att närma oss och åter bli medvetna om, nämligen hur vi alla är förbundna med varandra och med den värld vi lever i.”

       Så kan litteraturens tidlösa kraft och betydelse fångas.

       Selma Lagerlöf blev 1914 den första kvinnan att väljas in i Svenska Akademien. Ni är den artonde. Sådana iakttagelser kan paralysera den bästa. Minns därför att det uteslutande är Era personliga egenskaper och prestationer som har fått Akademien att kalla Er till sin krets.

       Akademien värdesätter den bredd Ni allt sedan debuten med romanen Faunen 1991 har uppvisat i Ert författarskap. Det tycks inte ha någon betydelse om Ni skriver romaner eller sakprosa, essäsamlingar, noveller eller barnböcker, Era verk utmärks alla av estetisk kraft och språklig musikalitet.

        En smittande entusiasm för litteratur och läsande präglar Er person. Den bottnar i en djup förtrogenhet med, och ett brinnande intresse för, det som är Akademiens viktigaste verksamhetsområden: litteraturen och det svenska språket.

      Akademien har med glädje noterat att Er arbetsiver är sådan att Ni helst ville sätta igång omedelbart efter invalet, inte tvingas vänta ett halvår på detta högtidliga inträde. Snart står ni äntligen vid Er stol och kan sätta världen i rörelse. Vi hälsar Er varmt välkommen och jag får nu be Er att under ständige sekreterarens överinseende skriva in Ert namn i stadgeboken.