Svenska Akademiens logotyp

Svenska Akademiens högtidssammankomst

Svenska Akademien avslutar arbetsåret genom att fira sin högtidsdag med en offentlig sammankomst i Börssalen den 20 december klockan 17. Gustaf III, som hade sinne för teater, har utfärdat noggranna scenanvisningar för ceremonin, vilka i allt väsentligt fortfarande följs. 

Direktorstalet 2021 BeskurenHögtidssammankomst i Börssalen. Foto: Rickard L. Eriksson

Vid salens norra långsida har en läktare uppförts för de kungliga med uppvaktning. Mitt i salen finns ett podium med Akademiens sammanträdesbord och arton numrerade, förgyllda stolar klädda med blått siden. Kring podiet har uppförts en barriär klädd med mörkt kläde med guldkronor. Bakom direktörens plats vid övre kortändan finns i barriären en öppning, från vilken en gång leder till Akademiens sessionsrum. 

Bänkarna ute i salen är fyllda med förväntansfullt sorlande åskådare, alla i högtidsdräkt. Det är en uppskattad förmån att få en biljett till evenemanget. Salen har bara drygt 500 platser, och en del av dessa är reserverade för höga befattningshavare inom den offentliga förvaltningen och framstående företrädare för landets kulturliv. 

Strax före ceremonins början inträder de kungliga med uppvaktning. På slaget 17 öppnas dörrarna till sessionsrummet, alla (även de kungliga) reser sig, och Akademiens ledamöter tågar in i salen två och två. De bugar i tur och ordning för de kungliga och sätter sig var och en på sin stol. Direktören slår med klubban i bordet och tillkännager: "Akademien sammanträder".

Programmet vid sammankomsten följer i stort sett samma mönster från år till år, med små variationer. De enda större avvikelserna inträffar vid sådana tillfällen då en ny ledamot har valts in och skall hålla sitt inträdestal och då Akademiens stora pris skall utdelas.

Sammankomsten börjar med att direktören håller ett inledningsanförande, det så kallade direktörstalet. Detta kan handla om i stort sett vad som helst, men ofta brukar det anknyta till aktuella händelser inom Akademiens verksamhets- och intresseområden, och inte sällan har direktörstalet utgjort ett inlägg i kulturdebatten.

Om en ny ledamot har valts in och skall ta sitt inträde, väntar han eller hon under tiden i sessionsrummet. När direktören har avslutat sitt tal går sekreteraren ut i sessionsrummet och för in den nyinvalde, som stående vid sekreterarens plats håller ett inträdestal över sin företrädare.

Inträdestalet besvaras av direktören, som i sitt korta svarstal brukar yttra några personliga minnesord över den bortgångne ledamoten och hälsa den nya kollegan välkommen i Akademien. Sedan får den nyinvalde underteckna Akademiens stadgar, och därefter förs han av sekreteraren till sin plats.

Om Akademien har beslutat utdela Stora priset innevarande år, brukar den utsedde pristagaren, som redan har underrättats om beslutet, vara närvarande i Börssalen. Sedan direktören tillkännagivit prisbeslutet, kallas pristagaren fram till Akademiens bord och harangeras av direktören i ett kort anförande, varefter priset, Akademiens stora guldmedalj, överlämnas av ständige sekreteraren.

Nästa punkt på programmet brukar vara att direktören tillkännager föremålet för årets minnespenning, varefter ordet går till minnesteckningens författare, som läser ett utdrag ur sitt arbete. Sedan brukar en eller ett par ledamöter bidra med uppläsning av egna dikter eller någon essä. Programmet avslutas med ständige sekreterarens berättelse över det gångna året, som bland annat gäller årets mottagare av priser och stipendier.

Till sist slår direktören klubban i bordet och förklarar sammankomsten avslutad. Alla reser sig, Akademien återvänder till sessionsrummet, de kungliga med uppvaktning lämnar sin läktare och publiken myllrar ut ur Börssalen.

Så har ytterligare ett akademiskt arbetsår gått till ända.

Högtidssammankomster genom åren

2023


Högtidsam23 Foto Rickard L Eriksson
Foto: Rickard L. Eriksson


Svenska Akademiens årshögtid firades tisdagen den 20 december i Stora Börssalen i närvaro av DD MM Konungen och Drottningen samt HKH Kronprinsessan Victoria och HKH Prins Daniel med uppvaktning jämte en talrik samling åhörare. Även Sveriges Radio var på plats; sändningen kan du ta del av 
här »

I vänta på att sammankomsten skulle inledas spelade cellisten Chrichan Larson välkomstmusik för de anländande gästerna. På en fransk violoncello piccolo, tillverkad under mitten av 1700-talet, framförde han preludier och danssatser ur Johann Sebastian Bachs Sviter för cello solo nr I, IV och VI. 

Vid sammankomsten, som började klockan 5 e.m., var närvarande av Akademiens ledamöter Akademiens direktör fru Carlberg, Akademiens kansler herr Englund, Akademiens ständige sekreterare herr Malm, herr Runesson, herr Ralph, herr Olsson, herr Riad, fru Wikforss, fru Mattson, herr Wästberg, fru Swärd, herr Sem-Sandberg, ledamot Mossaed samt herr Engdahl.

Akademiens direktör öppnade sammankomsten med ett tal i vilket hon bland annat diskuterade de läsarkontrakt som upprättas genom sakprosans det som har hänt respektive romanens det som skulle kunna hända. Sällan har det varit viktigare än i dag att visa omsorg om denna skillnad, konstaterade hon. ”Världen behöver knappast mer av otydliga gränser mellan sanning och påhitt.”
Läs direktörstalet »

Direktören meddelade därpå, att Akademien med sin höge beskyddares medgivande till ny ledamot i ledigheten efter herr Allén valt och kallat språkforskaren David Håkansson. Den nyinvalda ledamoten infördes av ständiga sekreteraren i Börssalen och höll sitt inträdestal, vilket besvarades av direktören.

Läs inträdestalet »
Läs direktörens svarstal »

Direktören meddelade därpå, att Akademien med sin höge beskyddares medgivande till ny ledamot i ledigheten efter herr Espmark valt och kallat författaren Anna-Karin Palm. Den nyinvalda ledamoten infördes av ständiga sekreteraren i Börssalen och höll sitt inträdestal, vilket besvarades av direktören.

Läs inträdestalet »
Läs direktörens svarstal »

 

David Och Anna KarinDavid Håkansson och Anna-Karin Palm. Foto: Rickard L. Eriksson

Direktören tillkännagav därefter att årets minnespenning, utförd av konstnären Peter Linde, var ägnad kriminalteknikern Harry Söderman. Åtsidan visar dennes porträtt medan frånsidan bär inskriptionen E TENEBRIS VERUM ("Sanningen fram ur mörkret"). Minnesteckningen hade författats av herr Englund, som läste ett utdrag därur.

Läs utdraget ur minnesteckningen »

Slutligen överlämnade direktören ordet till Akademiens ständige sekreterare, herr Malm, som föredrog följande berättelse:

Svenska Akademiens uppdrag att arbeta för det svenska språket utgår från övertygelsen om vikten av ett rikt och nyanserat språk för kommunikation, utbyte och utveckling på snart sagt alla områden och alla nivåer. Språkets betydelse för det öppna och civiliserade samhället kan vi ta för given, men det skall konstateras att arbetet för språkets rikedom och ordens frihet inte alltid har följt parallella banor.

År 1766, tjugo år innan Svenska Akademien instiftades, hade Sverige fått en tryckfrihetsförordning: den första i Europa och ett föredöme för andra länder. Med tryckfrihetsförordningen följde en ökad öppenhet, men efter bara några år stramades banden åt igen och restriktionerna följde på varandra. Ordens villkor blev allt strängare och det som brukar kallas järnåren varade till år 1809, då tryckfriheten återinfördes. Det måste dock medges: den som inledde restriktionerna för den nyfödda tryckfriheten var samma kung som år 1786 skulle instifta Svenska Akademien, Gustaf III. Föreställningarna om språkets bästa och samhällets bästa har inte alltid gått i takt, men historien visar att de behöver ses som just oskiljaktiga.

                   Innebörden av tryckfriheten 1766 var att böcker inte längre skulle granskas innan de fick tryckas, som regeln hade varit då systemet påbjöd censur. Men den nyvunna friheten var betingad. När boken väl var publicerad kunde författaren åtalas för olagligt innehåll. En inflytelserik ledamot av denna akademi, Carl Gustaf af Leopold, skulle komma att bekymra sig för den osäkerhet detta medförde. Han utvecklade en plan för hur författare skulle kunna begära att få sina verk granskade innan de publicerades, så att de inte riskerade att åtalas i efterhand. Leopolds bemödanden gagnade författarna mer än yttrandefriheten som sådan, men i processen beredde han också marken för en mycket tidig lagstiftning om upphovsrätt.

                   Äganderätt till ord och yttring å ena sidan och ansvarsskyldighet för ord och yttring å den andra har följt varandra genom en mängd förhandlingar, begränsningar och frigöranden genom tiderna. Att utvecklingen när det gäller yttrandefrihet och demokrati nu är illavarslande behöver knappast påpekas. Auktoritära inskränkningar i många länder är en sida av det hela, påverkanskampanjer som utnyttjar modern teknologi är en annan. För att belysa problemet inbjöd Akademien i våras en rad auktoriteter från flera länder till ett seminarium om hoten mot åsikts- och yttrandefriheten. I mer konkret mening har Akademien under året verkat för ordens frihet och bevarande genom stöd för anskaffning av digitaliseringsutrustning till Ukrainas nationalbibliotek, där det ryska anfallskriget vid sidan av allt annat hotar kulturarvets bevarande. Utrustningen togs i drift före sommaren och skall stödja dokumentationen och det fria tillgängliggörandet av bibliotekets unika samlingar. Arbetet är i första hand inriktat på handskrifter från 1000-talet till 1700-talet.

 

Arbetet med ordens frihet, bevarande och omvårdnad tar sig olika former, och i Svenska Akademiens stadgar står skrivet att Akademien skall utarbeta ”en Svensk ordabok och Gramatica”. Båda uppgifterna visade sig komplicerade, men i synnerhet ordboksarbetet har krävt många överväganden och ansatser. En tidig tanke var att ledamöterna skulle ta hand om en eller två bokstäver var. Den planen visade sig ogenomförbar och det skulle dröja närmare hundra år innan ett konkret arbete med det som skulle bli Svenska Akademiens ordbok, SAOB, kunde ta form. Det första häftet utgavs år 1893, efter ett decennium av förberedelser. Arbetet har fortsatt utan avbrott men inte utan problem. Ambitionsnivån har skiftat, metoderna har ändrats, tidplanerna förskjutits och kostnaderna ökat. Drygt 1,2 miljarder kronor i dagens penningvärde har Akademien avsatt för denna ordbok, som i gengäld har utvecklats till en helt unik dokumentation av vårt språk och samtidigt en kulturhistorisk skattkammare som inbjuder till fascinerande utflykter i de föreställningsvärldar som orden rymmer.

                   Det finns jämförbara ordböcker för några andra språk – engelska, tyska och nederländska – men inte för ett så litet språk som svenskan. När ordboken passerade två hyllmeter var slutet knappt skönjbart, men i dag har jag framför mig det sista bandet, helt nyligen utkommet av trycket. Det är ett privilegium att vara den ständige sekreterare som får tillkännage färdigställandet av denna kulturklenod, denna humanistiska infrastruktur som är resultatet av en väldig mängd bemödanden hos Akademiens ledamöter genom tiderna och ordboksredaktionens herkuliska insatser genom generationer.

                   Samtidigt: så snart slutpunkten kunde skönjas framträdde nästa utmaning. När det sista av denna halva miljon ord är förklarat har beskrivningen av de första orden nått den aktningsvärda åldern av 130 år. SAOB behöver helt enkelt uppdateras. En välfungerande produktionslinje fanns ju redan hos ordboksredaktionen, men stora delar av finansieringen hade kommit genom privilegiet på Post- och Inrikes Tidningar, ett privilegium som i dessa dagar är avskaffat. Det framstod inte som görligt att kapa stödet till andra verksamheter inom svenska språket och litteraturen med 10–20 miljoner kronor per år för att uppdatera den historiska ordboken, men dilemmat löstes genom en helt ny form av samarbete. Den 1 januari 2024 inleds den systematiska uppdateringen av SAOB till en digital andra upplaga med finansiering från ett konsortium som förutom Svenska Akademien består av Riksbankens Jubileumsfond, Helge Ax:son Johnsons stiftelse, Vitterhetsakademien och Svenska litteratursällskapet i Finland. Vi är mycket glada för detta värdefulla samarbete, och Akademien kommer alltid att svara för att SAOB hålls tillgänglig för alla. Uppdateringsarbetet förväntas bli fullbordat på sju år och därefter erbjuds staten att ta över ordboken, ett naturligt hem för ett verk av detta slag.

                   En så monumental resurs som SAOB lär knappast ha varit vad Gustaf III avsåg när han påbjöd en ”Svensk ordabok”. Snarare tänkte han sig en hanterbar samtidsordbok i ett eller två band av det slag som Akademien också erbjuder. Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien, SO, utgavs i sin första upplaga år 2009, andra upplagan utkom år 2021 i digital form, tillgänglig som app och på webbplatsen där alla Akademiens språkliga resurser är samlade, svenska.se. Som bekant erbjuder Akademien också, i Svenska Akademiens ordlista, råd för ordens stavning, böjning och uttal, med mycket kortfattade innehållsliga beskrivningar. SAOL har utgivits sedan 1874 och den fjortonde upplagan utkom år 2015. Det är nu dags för en ny upplaga, och i arbetet med den har Svenska Akademien glädjen att kunna ingå samarbete med Torsten Söderbergs stiftelse. Den nya upplagan blir, som tidigare, tillgänglig digitalt som app och på svenska.se men också i tryckt form.

                   Fria ord till fritt förfogande erbjuds som vanligt i apparna för SO och SAOL samt via webbplatserna saob.se, svenska.se och litteraturbanken.se, där numera 11 000 böcker ur det litterära kulturarvet finns att utforska.

                   Akademiens bokutgivning har under året inbegripit en volym i klassikerserien: Fredrik Cederborghs Ottar Trallings levnadsmålning, utgiven och kommenterad av Ljubica Miočević och med inledning av herr Engdahl. Vidare publicerades fru Mattsons minnesteckning över Emilie Flygare-Carlén och herr Wästbergs Tidvatten, som också delas ut som årets julbok. Därutöver har Akademien givit ut en engelsk översättning av fru Carlbergs biografi över Alfred Nobel: Nobel. The Enigmatic Alfred and His Prizes. Förutom de sedvanliga handlingarna och en ny upplaga av boken om Akademien, Snille och smak, författad av Bo Svensén, har utgivningen också omfattat en ny upplaga av Akademiens stadgar, med inledningar om deras texthistoria och juridiska bakgrund.

                   Akademiens stolar är och förblir 18, men det är långt ifrån alltid som antalet ledamöter har varit så stort. I dag har Akademien blivit fulltalig igen, även om förkylningstider gör att inte varje stol kring vårt bord är fylld. Det är med stor glädje vi hälsar de nya ledamöterna välkomna.  

 

De priser och stipendier Akademien delat ut under året är följande.

Kungliga priset instiftades av Karl XIV Johan och anvisas fortfarande av Hans Majestät. Priset, som utdelas för förtjänstfulla insatser inom något av Akademiens intresseområden, har tilldelats Birgitta Holm.

                   Bellmanpriset, instiftat 1920 av Anders och Emma Zorn och avsett att hedra en verkligt framstående svensk skald, har tillerkänts Agneta Enckell.

                   Kellgrenpriset utgår ur den Gierowska donationen och utdelas för betydelsefull gärning inom Akademiens hela verksamhetsområde. Priset har i år tillfallit Svante Nordin.

                   Svenska Akademiens språkforskarpris, som skall hedra en verkligt framstående svensk språkforskare, har tilldelats Mats Thelander.

                   Gerard Bonniers pris skall tilldelas författare verksamma inom Akademiens intresseområde. Till mottagare av priset har utsetts Carl-Göran Ekerwald.

                   Ur Gerard Bonniers donation utgår även stipendier till unga, lovande författare. Dessa har tillfallit Lyra Ekström Lindbäck och Martina Moliis-Mellberg.

                   Stipendiet ur Lena Vendelfelts minnesfond skall tilldelas diktare som söker hävda och värna rent mänskliga värden. Till mottagare av årets stipendium har utsetts Lennart Hagerfors.

                   Svenska Akademiens Finlandspris utdelas för värdefulla insatser inom Finlands svenskspråkiga kulturliv och har i år tillfallit John Vikström.

 

Dessutom tilldelade Akademien under hösten

                   Firat Ceweri och Massimo Ciaravolo Svenska Akademiens pris för introduktion av svensk kultur utomlands,

                   Torun Börtz, Anna Franklin och Kristina Hagström-Ståhl Svenska Akademiens franska stipendium,

                   Ada Berger Svenska Akademiens teaterpris,

                   Katarina Lundgren-Hugg, Alexej Manvelov, Oscar Salomonsson och Paula Stenström Öhman Carl Åkermarks stipendium till förtjänta artister inom svensk teater,

                   Sami Said Lydia och Herman Erikssons stipendium,

                   Helena Boberg Kallebergerstipendiet,

                   Karl Daniel Törnkvist Stipendium till Harry Martinsons minne,

                   forskarstipendier ur Stina och Erik Lundbergs stiftelse till Frida Beckman, Anna Blennow, Linus Ljungström och Jennie Nell.

                   Därutöver har ur Akademiens egna medel utdelats belöningar till Jesper Huor, Ann-Helén Laestadius, Jonathan Lindström och Anders Rydell.

 

Under våren utdelades följande belöningar:

                   Svenska Akademiens nordiska pris, utgående ur den Gierowska donationen, till Sjón, vid en ceremoni den 12 april,

                   Svenska Akademiens Bernadottestipendium till Martin Engberg och Adam Horn af Åminne,

                   Doblougska priset till Krister Gustavsson och Kerstin Norborg samt i enlighet med den norska prisnämndens förslag till Brit Bildøen och Gunnar Wærness,

                   Margit Påhlsons pris till Åke Viberg för viktiga insatser för svenska språket,

                   Svenska Akademiens stipendium till postdoktorala språkforskare till Gunnar Norrman och Sandy Åkerblom,

                   Axel Hirschs pris till Hans-Gunnar Axberger, Claes Britton och Maja Larsson,

                   Schückska priset till Ingrid Elam,

                   Zibetska priset till Martin Kragh,

                   Gun och Olof Engqvists stipendium till Lars Hermansson,

                   Signe Ekblad-Eldhs pris till Eva Ström,

                   Eric och Ingrid Lilliehööks stipendium till Carina Norderäng,

                   stipendium ur den Gierowska donationsfonden till Signe Leth Gammelgaard, Anders Hallengren, Gabriel Itkes-Sznap och Sara Pärsson,

                   Svenska Akademiens översättarpris till Jesper Festin och Olov Hyllienmark,

                   Svenska Akademiens tolkningspris till Carmen Montes Cano och Justyna Czechowska,

                   Karin Gierows pris till Amat Levin och Elisabeth Åsbrink,

                   Ole och Ann-Marie Söderströms pris till Elin Grelsson,

                   Svenska Akademiens pris till framstående författare av barn- och ungdomslitteratur till Rose Lagercrantz,

                   Svenska Akademiens bibliotekariepris till Jonna Bruce och Lillemor Åkerman,

                   Svenska Akademiens svensklärarpris till Marika Abrahamsson, Janira Brinaru, Wendel Carlsson och Jessica Mellgren samt slutligen

                   Anslag ur Stiftelsen Fonden för forskning i modern svenska och för svensk språkvård till Memet Aktürk-Drake.

 

I runda tal samlar SAOB en halv miljon ord, SAOL 125 000 ord och Svensk ordbok 65 000 ord. Så många ord behöver ingen till vardags, men i dem ryms vårt förflutna, vår samtid och vår framtid. Alla orden är fria, står till vårt förfogande för att kommunicera, interagera, formulera fantasier, drömmar, mål. Årets mottagare av Nordiska priset, den isländske författaren Sjón, erbjöd oss en vältalig bild av ordens makt – och demonstrerade samtidigt hur långt det går att nå med mycket få ord. I dikten ”Ars poetica”, ’Diktkonsten’, återknyter han till en lång tradition av långa utläggningar om hur poesin fungerar. Sjóns eget bud om litteraturens kraft lyder i sin knappa helhet, här översatt av John Swedenmark:

 

det händer sig i dikter

att dimman som lättar

tar berget med sig

 

Jag hoppas att mina egna ord skall äga någon kraft när jag därmed tillönskar er alla en god jul och ett gott nytt år.